Röstar man på politiken, eller på politikern?

Rekordraset | Valet 2010 | Nyheter | Aftonbladet.

Enligt den här artikeln i aftonbladet idag så står det att socialdemokraterna har rekordlågt stöd hos väljarna. Ca 27% och det kan tyckas vara lågt. Vad jag vet fick Göran Persson 40% i förra valet, men trots det så blev det en blå regering som satte sverige i gungning, och jag gillar inte resultatet av hur Sverige ser ut idag.

Som jag har nämnt tidigare så har jag bara ett krav för att jag ska stanna som socialdemokrat, och det är att det funkar med jobbfrågan. Jag anser nu att sossarna har gjort rätt för sig och ansträngt sig på rätt sätt för att fler ska komma i arbete, samtidigt som de sjuka och fattiga samt arbetslösa inte behöver känna sig otrygga och utslängda ur systemet.

Jag kan förstå människor som väljer att inte rösta på sossarna p.g.a. Mona Sahlin, men tänk efter litegrann. Om Mona vinner, får vi vår första kvinnliga statsminister – det är ju bra för jämlikheten, eller hur? men om man tar och tänker lite längre. Vad står sossarnas politik för idag, jämföres med tidigare? Är det inte välfärd och trygghet – precis som alltid? Jo, mycket möjligt, bara att nu har de förändrat sig litegrann och kanske blivit lite mer modernare. De har börjat diskutera hbt frågor, vilket är faktiskt väldigt viktigt ur min synpunkt, men även för alla homosexuella m. fl. som vill ha bättre rättigheter m.m.

Ok, det här inlägget är inte tänkt att handla om hbt frågor, men ändå. Sossarna har moderniserat sig! Det tycker jag är skitbra. Personligen ska det inte handla om Mona Sahlin att hon är en dålig politiker. Det handlar väl ändå om politiken, och sakfrågorna? Få saker gjorda? återställa Sverige till den trygghet vi är vana vid?

Spela roll vad hon har gjort för skit tidigare, alla minns vi väl toblerone affären eller hur det nu var. Visst, det hade säkerligen känts bättre om Mona inte varit förstahandsval till att bli sveriges statsminister, men i slutändan handlar det ändå om sakfrågorna och ställa saker och ting till rätta. Sossarna har troligtvis lärt sig sin läxa sen förra valet. Man kan inte sätta alla potentiellt sjuka på bidrag för resten av deras liv och låsa fast alla fasta anställda vid sina jobb och tro att allt fungerar bra då. Sossarnas politik har moderniserats, de har gjort ett slags mellanting tror jag för att Sverige ska bli en förebild för andra länder. Skit i höga skatter! tänk på vad de höga skatterna kan ge dig istället. Vi vill väl inte att Sverige ska förvandlas till ett mini-usa, eller?

Jaja, jag får sluta tjata om politik för tillfället. Imorgon är en annan dag.

Posted in Politik | Tagged , , , , , , , , , | View Comments

Termin 3 är här!

Känns underbart att äntligen få börja plugga igen. Mycket förändringar blir det till denna termin med, jämföres med hela förra året. Första delkursen kommer ha sjukt mycket jobb, men det känns bara bra egentligen. Jag behöver verkligen ha något att göra, som dessutom kan innebära att jag finner nya perspektiv och fortsätter utvecklas m.m.

Det som dock är mindre bra, är förändringarna i basgrupperna. Vi är inte längre de vanliga basgrupperna vi valde själva att vara i, under delkurs 3 på termin 1, vilket känns väldigt surt. Inte för att det är något att störa sig på, men grupparbete säger väldigt mycket om den totala prestationen, och det finns rejäla skillnader på hur vissa typer av människor samarbetar med varandra. Även om det är bra att ”växla grupper” för att känna på hur det är att arbeta med andra människor så har hela känslan med att plugga på högskola försämrats en hel del, men dock inte tillräckligt än så länge för att man ska bli alldeles för missnöjd. Man får se vad som händer helt enkelt. Jag oroar mig mer för andra, än vilka jag själv kommer att arbeta med, men jag hoppas på att det kommer gå bra ändå.

Jag hade ju halvt planerat att öva lite mer på mina ledaregenskaper och i min ”gamla” grupp så föll det rätt automatiskt. Nu, misstänker jag att de där planerna kommer hamna långt åt sidan och jag får vänja mig vid återigen att bara vara deltagare. Förhoppningsvis blir det nog bra ändå, men jag vågar inte säga något än om det hela. Jag är bara lite nervös…

Det som är bra med denna kursen är annat som ska göras. Det ska skrivas 3 individuella rapporter eller tentamen egentligen som vardera ska vara på ca 6 sidor. Förutom basgruppmöten som innehåller PBL, så ska även ett samverkansprojekt göras tillsammans med max 3 deltagare, men man får inte göra det ensam. Det ska också bloggas minst en gång per vecka. Som tur var är det sista inget problem för mig. Jag bloggar ju så mycket ändå. Problemet är väl när folk ska läsa det hela, att det kanske inte hittar rätt inlägg, men jaja… det får lösa sig ändå.

En utav dessa tre individuella rapporterna ska handla om min pedagogiska grundsyn, vilket känns oerhört spännande. Jag tycker om att analysera mig själv, då jag har bestämt mig ett antal ggr att jag ska kunna bli bättre på att analysera mig själv, för att lättare utvecklas åt rätt håll.

Jaja, det löser sig nog. Ska bli väldigt skönt att vara upptagen ett par veckor nu. Det behövs verkligen!

Posted in Blekinge Tekniska Högskola | Tagged , , , , , , , , , , , , | View Comments

Från 0 till 67 kommentarer på en dag…

Ja det här är faktiskt ett sånt där ‘skryt om min blogg’ inlägg som jag bara måste skriva om. Igår skrev jag om hur missnöjd jag var över att folk verkar skita i att kommentera och att de inte lyssnar m.m. Det har dock ändrats nu, och det är jag tacksam över.

Dock måste jag erkänna att allt detta är ingen hundra procentig sanning. Jag fick 4 kommentarer tidigare idag, resterande 63 är faktiskt gamla kommentarer som jag raderade då jag lade ner bloggen i våras, men så har jag tänkt lite på att använda ett kommentator system som jag haft tidigare och när jag kollade upp det så såg jag att en hel del kommentarer jag skrivit med det systemet har sparats, och nu har jag åter alla kommentarer från min blogg och jag är så jävla nöjd.

Dessvärre har jag också en inställning som gör att jag får ett mail varje gång nån har kommenterat, och alla gamla kommentarer har jag godkänt igen, vilket resulterade i 63 friska mail har infunnit sig i min gmail de senaste minuterna. Jaja, hellre en massa pling om mail, än ett surt humör över att ingen bryr sig om mig… Jag vet ju ändå om att det inte är sant. Kan dock inte rå för att man inbillar sig såna saker ibland. Inbillning är jag duktig på… riktigt duktig på, nästan så man blir irriterad faktiskt. Fast det blir jag till slut ändå när man bara håller på med dumheter hela tiden.

Jaja. Är glad för att jag fick nått skrivet idag. Det där med kommentarerna värmde resten av min kväll, och kommentarerna jag fick ifrån mina underbara vänner har värmt mig hela dagen.

Tack Mac och MatteN.

Posted in Bloggskrivande m.m. | Tagged , , , | View Comments

Sluta bry dig, sluta bry dig…

Så här ser det ut just nu i min panel på min svenska blogg. Igår skrev jag ett skitbra inlägg enligt mig själv och jag skrev dessutom på facebook att jag vill att folk läser inlägget och hör av sig om vad de tycker om vad jag skrev. Ett halvt dygn senare har ingen gjort ett skit. Dock vet jag inte hur många som har läst det, för jag har tagit bort all analysering och statistik om besökare, eftersom det bara drev mig till vansinne, men problemet är tydligen inte borta ännu.

Jag är smått besatt utav att ha många läsare, få kommentarer och få någon slags respons på att någon där ute gillar vad jag gör, men tydligen inte. Jag måste verkligen vara för tjatig, för tråkig eller för jobbig. Antingen det, eller så är det fortfarande så jävla simpelt att folk läser, men bara orkar inte kommentera. Jag får fan snart ta o lära mig leva med det faktumet att jag skriver utan att nån lyssnar.

Hur ska jag veta om folk uppskattar vad jag skriver om jag inte får någon respons alls i huvudtaget? Tänk om mina inlägg bara handlade om en sak i all evighet och jag skriver om det varje dag i 3 månader utan att någon säger stopp. Hur ska man då förstå att man gått för långt och blivit jobbig eller tjatig?

Personligen vet jag om att negativ kritik kan vara jobbigt att hantera, men nu ber jag verkligen om det. När jag inte får någon respons alls blir jag faktiskt ledsen, och det stör mig. Tanken är inte att jag ska sitta och obsessa över det här i all evighet, men på något vis så blir det så i alla fall. Det är en egenskap jag fullkomligt avskyr hos mig själv, mitt jävla ältande och obsessande över ditten och datten. Varför kan man bara inte diskutera saken och sen är det över? Så länge jag har levt har jag för evigt tjatat, ältat och inte kunnat sluta tänka på viss saker. Allt går dock i perioder. Ibland är det en sak som dominerar hela mitt liv, ett tag senare kommer det något annat. Vissa saker kan hålla på i flera år. Så länge jag inte får ett avslut eller hittar ett sätt som gör att jag slipper obsessa över vad det nu än är, så fortsätter jag. Det känns så oerhört onaturligt, och det känns inte alls som jag, men ändå är det jag själv som gör det.

Just nu tror jag det här obsessandet över bloggen beror på att jag är så jävla rastlös, har inget specifikt jag måste göra, och jag börjar tröttna på web design litegrann eftersom jag gör samma sak hela tiden. Jag vill utveckla mig, men det kommer senare. Skolan börjar på måndag, och då jävlar tänker jag suga i mig så mycket jag bara kan. Det tror jag kan hjälpa mig skitmycket. Fram tills dess, kan jag sitta o spela hur mycket jag vill, se 5 filmer om dagen och bara sitta och slösurfa ifall jag vill. För en gångs skull känns det livet meningslöst. Jag avskyr att vara rastlös. Så länge jag är nöjd med vad jag gör, är jag åtminstone inte rastlös. Just nu känns varken spelande, filmtittning eller nått annat som något tillräckligt.

Jaja, nu har jag delat med mig lite mer om hur jag känner mig. Får jag inga kommentarer på detta så gör det ingenting. Jag måste fan lära mig att acceptera att jag måste inte ha tusentals kommentarer och trogna läsare för att mitt skrivande ska betyda något.

Rastlösheten gör det bara ännu jävligare för stunden.

Posted in Bloggskrivande m.m. | Tagged , , , , , , , , , , , | View Comments

Grattis världen, jag är världens snyggaste kvinna!

Uträknat: Hon har snyggaste kroppen | Kropp & hälsa | Aftonbladet.

Ja, nu var ju faktiskt rubriken en stor fet lögn, men det är faktiskt sant ändå. Hur kan det vara möjligt? Jo, enligt den här artikeln så är det tydligen så att om man dividerar sitt midjemått med sitt höftmått och får svaret 0.7 så innebär det att man har den perfekta kroppen. Man är alltså snyggast i världen, och man föder perfekta och friska barn.

Ja, den där sista delen är helt komplett galen, men det står i artikeln. Då måste det ju vara sant, eller hur?

Låt oss dock tänka på lite detaljer, om vi nu räknar med att jag är perfekt (hey, det stod ju i artikeln!) då måste ju alla killar som någonsin tittat närmre på mig tycka att jag är världens vackraste och att alla eventuella barn jag kan skaffa är friska och perfekta. Hmm… ja, då måste det ju innebära att om sanningen är så, och jag också hade varit en sådan tjej att jag fallit för varenda kille som tyckt om mig, ja då skulle jag ha haft tusentals pojkvänner, och säkerligen ett par ungar hit och dit, eller hur? Jag är ju ändå perfekt!

Dock tror jag att de måste ha glömt något när de skrev den här artikeln, eller först och främst kom på den här unika formeln som gör kvinnor perfekta och vackra. Tar man då mig som exempel så måste jag ju bara påpeka mina underbara, fantastiska egenskaper som gör att jag är perfekt och världens vackraste kvinna!

Här har ni världens perfekta tjej! Jag bär sällan smink, jag tycker inte om tjejkläder så därför klär jag mig baggy och jag döljer min figur. Jag avskyr barn och vägrar bli gravid. Jag är blek, har knappt några tuttar och min hårfärg kanske inte är så attraktiv. Jag är en datanörd som föredrar livet hemma framför datorn eller tv:n. Jag har ett par genetiska sjukdomar som gör att mitt liv är lite svårare än andras att leva. Jag kommer troligen aldrig få friska barn p.g.a. mina sjukdomar. Jag har också steriliserat mig, så jag kan faktiskt inte få barn. Jag tycker inte längre om att festa, vara ute bland folk i onödan. Jag dricker heller inte alkohol eller röker vare sig det ena eller det andra. Visst är jag vacker? Jag är ju ändå perfekt… Jag har kvot 0.73 vilket innebär att du som läser detta bara måste älska mig, och tycka att jag är den mest snyggaste tjej du någonsin sett. Alla älskar mig. Jag har 0.73 i kvot. Alla, precis alla älskar mig. Så det så!

Jag hoppas att Ni som har läst det här inlägget so far, tycker att det är fullt med ironi. Har ni missat det är det något fel.

Personligen anser jag att den här artikeln är något av det löjligaste jag har läst på senare tid. Kanske det om Butlern i tunnelbanan är något värre, men ändå… En kvinnas skönhet sitter inte i utseendet, kroppen eller någon annanstans. Varför då? Jo, helt enkelt för att varje människa tycker att skönhet är inviduellt. Åtminstone så uppskattar alla människor skönhet olika. Beskrivningen jag gav om mig själv är 100% sant, men det behöver inte betyda att jag är världens fulaste tjej, eller världens snyggaste. Jag har en person som älskar mig för den jag är, och det är huvudsaken tycker jag.

Med honom får jag vara mig själv – med alla fel och brister. Spela roll då om jag har 0.73 i kvot… för mig är det bara bullshit. Henrik älskar mig för den jag är, och jag älskar honom för den han är. Kärlek kan faktiskt vara så simpelt.

För min del är det just de där speciella egenskaperna som attraherar mig, och jag har funnit allt jag har önskat under alla år hos Henrik. Det är jag tacksam för. Den här artikeln har inte lärt mig nått speciellt, bara att folk är ytliga. Männen i det här testet som låg till grund för artikeln gillar ju säkert vissa kvinnliga figurer, och tycker andra är oattraktiva. Det gäller att se det lite djupare när det handlar om relationer.

Långt inlägg blev det, men har man mycket o säga, så blir det mycket att skriva. Enkelt och logiskt. Pi = 0.73, eller hur?

Posted in Ren idioti | Tagged , , , , , , , , , , , , | View Comments

Så mycket har paret Reinfeldt sänkt sin skatt | Politik | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet

Så mycket har paret Reinfeldt sänkt sin skatt | Politik | Debattämnen | Debatt | Aftonbladet.

Ja, dags att nämna lite politik eftersom det är valår iår. Jag har sett fram emot det här valåret sen effekterna av moderaternas politik satte sina spår i Sverige.

Jag ska själv erkänna att jag röstade blått, men inte på moderaterna. Jag röstade på folkpartiet, för de hade mest fokus på frågor som jag då tyckte var intressanta. Idag har det ändrat sig, och jobbfrågan är nu den viktigaste.

Personligen har jag nog varit röd, socialdemokrat eller till och med miljöpartist sen jag var 18 år och fick gå och rösta, och jag tycker att de röda har bäst logik när det gäller säkerhet och trygghet. Det enda som gjort mig oerhört missnöjd är jobben från sossarna. Nu efter att moderaterna klantat till det och orsakat hundratusentals svenskar tuffa situation efter finanskrisen med höjda a-kassa avgift, sänkt a-kassa och ersättning för de arbetslösa m.m. så är jag bara glad för att jag inte har haft heltidsjobb under den här tiden och förlorat det.

Min ekonomi har förbättrats de senaste åren. Eller snarare det senaste året. Tidigare har det varit total katastrof, men det har inget med politik att göra. Det har med dumheter jag själv har gjort, handlat för mycket på kredit m.m. som gjort det. Politiken som de blåa kör med lär mest troligt se till att jag lär få gå tillbaka på sjukpension eller leva på Henrik om jag inte får jobb efter att studierna är över, eftersom moderaterna tagit bort möjligheten till a-kassa för studenter.

Skattesänkningar i all ära, men jag betalar hellre hög skatt och vet om att jag får något för pengarna, än bara mer pengar över i plånboken.

Ett s.k. ”drömscenario” för mig hade varit om alla i samhället betalar typ 50% skatt på en gång, men sen är exakt allt annat som skattepengarna annars går till helt gratis. Tänk dig, om all lokaltrafik inte hade kostat en enda spänn? Bara kliva på bussen och åka? Det hade varit riktigt bra tror jag… skatterna idag ligger så dolt ändå. Vi betalar världens högsta skatter, och visst har vi det bra? Vi är trygga, vi behöver inte bli bankrutta om vi skulle bryta benet och måste uppsöka sjukhus, och vi har allemansrätten. Jaja, nu kanske man flög lite utanför ämnet politik, men igår pratade jag med en tjej från USA, som berättade alla fördelar vi har i det här landet. Det fick en att tänka.

Jag undrar dock bara om Mona Sahlin hade kunnat bli en bra statsminister. Huvudsaken oavsett vem som vinner är att Sverige fortsätter att vara ett tryggt land, där alla har det bra. Hellre Mona på tronen, anser jag och vi kan återgå till tryggheten, än en rik snobb som bara tänker på sig själv och andra som är fattiga och sjuka blir bara fattigare och sjukare.

Skatterna finansierar jobben. Dock måste det ändå kunna finnas något mellanting som gör att folk får jobb, och skattenivån är rimlig. Frågan är vad som behövs göras, och vem som fixar Sverige bäst?

Nä, själv lär jag rösta på sossarna i år. Jag stödjer inte Mona, men jag stödjer ett bättre Sverige.

Posted in Politik | Tagged , , , , , , , , , | View Comments

Besök från lund

Idag har Henriks pappa och sambo varit här och hälsat på. De hade med sig sin hund, Banjo.

Maja gillade tydligen inte att få sitt hem invaderat av en hund, men Banjo var mer rädd för Maja, än vad hon var för honom. Hon var mest bara sur och chockad.

Det var i alla fall väldigt trevligt att de  kom på besök. Det är så oerhört sällan vi träffar dem, bara nån gång om året i snitt. Fast man vet ju aldrig. Hamnar vi i Skåne igen så hoppas man lite på att hamna i närheten där de bor. Det är så fina lägenheter där, mycket radhus och marklägenheter och så är det nära till shopping, vilket är perfekt. Precis så man vill ha det!

Usch, vad jag känner mig löjlig när jag skriver såna här inlägg… Känns inte riktigt som min grej att vara så vardaglig. När jag skriver vill jag få med mina åsikter, tankar och känslor. Ibland kanske göra någon upprörd. Att bara vara så vardaglig är lite tråkigt tycker jag.

Jag själv föredrar faktiskt att läsa bloggar som är intressanta, och som får en att tänka lite, se saker på nya sätt och ha motiveringen att man ska lära sig nått nytt varje dag. Det ger livet en utmaning, och så blir allt lite roligare. Självfallet kan man ju dela med sig av vad man gör, eller upplevt under dagen, men det blir lite bättre om tar med lite extra feeling i det hela.

Ja, jag tror det var det jag ville ha sagt. Ajöss för stunden. Nu ska jag se klart på karate kid (2010) och käka popcorn med älsklingen min.

Posted in Livsviktigt | Tagged , , , , , , , , , | View Comments

Ironiskt lärande.

Det ska bli oerhört trevligt att läsa pedagogik till hösten. Jag vet inte alls hur de olika kurserna är uppbyggda och vad man har möjlighet att utforska men jag har ett par idéer på vad jag vill ha ut av de tre kurserna. Främst hoppas jag på att i en av kurserna undersöka tekniska och andra hjälpmedel som ökar inlärning för funktionshindrade samt andra med inlärningssvårigheter. En annan grej jag vill undersöka vidare är motivation på pedagogiskt sätt. Jag fick reda på i våras av min psykologi lärare Erik att motivation ingår inte riktigt i pedagogik, men jag vill i alla fall undersöka den pedagogiska motsvarigheten till motivation. Jag har nån idé till men den gömmer sig titt som tätt.

Nu kanske detta var lite korkat att skriva, för risken är stor att jag lär skriva en hel del om mina ämnen under hösten, eftersom det finns krav på att man ska blogga om vad man lär sig och vilka idéer man har m.m. Dock måste jag erkänna att jag måste dela med mig av mina åsikter och känslor gällande lärande redan nu.

Just nu sitter jag med min sista uppgift till en sommarkurs jag har läst i år. Multimedia över nätverk heter den. Världens tråkigaste och mest enformiga kurs man kan gå! Man kan få godkänt på den här kursen av att skriva rakt av all information i boken som man hittar. Skulle jag göra det i nån kurs jag har i mitt program skulle jag åka dit för plagiering, men i denna kursen verkar det motiveras. Jag har i alla fall inte fått någon utskällning över att jag skrivit saker direkt från boken. Enda gångerna jag fått komplettera är då jag skrivit för lite till svar. För min del är det skrattretande!

Till råga på det, så fick man ett tiotal utskick på utvärderingen på kursen, när den knappt ens hade börjat. En del av frågorna i den enkäten var om man tycker man utvecklat sin förmåga till att analysera saker och nått mer som har med just lärande och problemlösning att göra. Jag höll på att skratta ihjäl mig!

Hur är det möjligt att man ska kunna bli mer analytisk, lösa problem bättre m.m. när det enda kursen består utav är en skitdålig bok där man ska svara på frågor och kan skriva svaren rakt av från boken, utan att läraren säger ett skit? Hur kan det ens vara möjligt?

Det enda jag har blivit bättre på är insikt över mig själv. Jag har lovat mig själv till nästa sommar om jag pluggar då, att aldrig välja sån usel sommarkurs igen! Det kallar jag analytisk förmåga, eller vad då? :P lova sig själv att aldrig göra om nått så dåligt…

Det här inlägget fick mig faktiskt på bättre humör. Är inte på direkt trevligt humör idag. Jaja, det går över om ett par dagar. Hoppas jag…

Posted in Pedagogik | Tagged , , , , , , , | View Comments

Google-chefens bästa råd: ”Byt identitet” – Internet & teknik – E24

Google-chefens bästa råd: ”Byt identitet” – Internet & teknik – E24.

Är inte det där ett rätt så dåligt tips egentligen? Artikeln handlar om vad man gör på internet, och genom facebook och andra sociala nätverk så lägger folk ut alldeles för mycket personlig fakta om sig själva som kan komma att spöka för en i all evighet.

Tipset som google chefen ger är att man ska byta identitet om det blir för mycket för en. Hade det inte bara varit enklare att tänka efter före?

Man behöver inte använda facebook, twitter eller sin blogg för att dela med sig av minsta lilla grej man gör med sitt liv. Jag läste igår om facebooks senaste tjänst, places som innebär att man kan tala om med hjälp utav gps i mobilen exakt var man är, vilket kan vara dåligt om man har en svartsjuk partner. Men hallå? Är det verkligen nödvändigt att dela med sig utav allt det där?

”fredag den 13:e augusti, klockan 12.33

Hej alla, nu sitter jag på hotell royal i stockholm på drottninggatan o skiter på deras toalett!”

Är det där verkligen något folk vill veta? nån måtta får det väl ändå vara.

Ok, jag ska vara helt ärlig. Jag bloggar ju också och tidigare har man delat med sig av mycket privata saker, men jag har haft tur. Än så länge är det inget konstigt som har hänt mig, förutom faktumet att jag blivit ”varnad” för att skriva om mitt förflutna av vissa. Något som jag finner helt sjukt, då mitt liv är mitt liv och inte någon annans! Jag kan inte råför att jag har träffat vissa personer i mina dagar som gjort livet surt för en till och från. Det bara blev så, säkerligen är det fler som genomgått samma sak. Det konstiga är att jag blir hotad av att ens nämna saker som har hänt mig, trots att jag inte ens har nämnt namn. Det har hänt att jag bara nämnt en period i mitt liv, ett visst år kanske och en plats och något som hände där. Ett par dagar senare har man fått sig en ilsken kommentar och hot om polis o allt möjligt skit, eller ett hotfullt telefonsamtal om att jag ska sluta skriva om denne person, trots att personen inte ens har blivit nämnd i huvudtaget.

Då tycker jag att något är fel. Jag har visserligen raderat alla dessa inlägg som jag har skrivit om mitt förflutna, samt behållit dem som inte gett någon vidare respons, och oftast väljer jag faktiskt att skriva om saker som händer mig nu, och inte för 5 år sedan.

Det är ju ändå upp till en själv vad man väljer att dela med sig. Så länge innehållet är intressant så kan det ju vara lärorikt. Men jag måste faktiskt erkänna att vissa saker är lite väl överflödiga. Har börjat inse det senaste dagarna, och ett trevligt samtal via msn igår med en underbar människa hjälpte mig ytterligare att se det också. Tack för det, strumpgeten =)

Posted in Bloggskrivande m.m. | Tagged , , , , , , , , , , | View Comments

17:e augusti 2010

Tyvärr kom jag inte på en bättre rubrik, men det får duga.

Jag träffade en Grand Danois idag, som jag har längtat efter att få hälsa på. Det är en blå tik från kenneln Grosso Grande’s (inte säker på stavningen, men ändå) som heter Wilma. Jag har alltid trott det var en hane, för det var ingen liten tjej.

Jag och Henrik träffade henne när vi var på väg till amiralen innan idag, och hon var tydligen lite rädd för Henrik. Han är ju så lång, och tydligen tyckte hon inte om långa killar.

Andra saker man gjort idag är lite webb design, och så har jag tittat på film. Jag har också skrivit två sidor här på bloggen som handlar om mig och om bloggen. Gå gärna in och läs. De finns under ‘Information’.

Posted in Livsviktigt | Tagged , , , , , , , | View Comments